Då var man här igen..

Ingen läser denna säkert. Var ju as länge sen jag skrev. Men känner att det är dags att skriva av mig igen.

Jag vet inte vad jag har gjort i mitt gamla liv för att förtjäna detta. Alla bara bråkar med mig, jag är sjuk konstant och ingen läkare hittar nått fel. Allt jag väntar mig nu är att chefen ska ta in mig på rummet sitt och säga att jag får sparken eller blir förflyttad.

Jag vet att jag kanske inte borde skriva nu när jag är arg ledsen och blödig för att jag är sjuk. Men jag kommer ingenstans i mitt liv. Bara står och trampar. Jag vill faktist ärligt ibland inte leva mera, det känns som att det kvittar för alla. Min familj skulle självklart sörja etag men sen skulle dom se att livet skulle bli mycket enklare utan att ha en dotter som jämt har problem och mår dåligt.

Jag försöker ta tag i mitt liv hela tiden men bara faller ner i ett hål efter etag. Jag har inte mycket krafter kvar att kämpa för om jag inte hittar något att leva för. Jag vill ha mera kompisar som bryr sig, vill ha en kille som på riktigt blir kär i mig, vill vara frisk och kunna vara sjuk 2-3 ggr på år som normala människor, vill ha en lägenhet närmare stan. Är det så mycket bejärt? neej men inget funkar just nu..


tårarna flyter ner för min kind och jag bara hoppas att jag orkar morgondagen också... vill ha den där kraften igen.

//Charlotte

Kommentarer
Postat av: Anna

Såklart du orkar vännen!!! Be strong!

2010-01-14 @ 09:04:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0